Skolan är igång. Sonen tycker det är skit men det får gå. Han tycker man kunde ha robotar i stället så han slapp skolan. Många långa och djupa snack kring detta. Själv hade jag inte en enda bra dag i skolan. Tycker det var fullständigt åt skogen. Stelt, teoretiskt och passade verkligen inte mig. Som ansvarsfull förälder måste jag ändå sälja in konceptet som något nödvändigt och bra. Kul i alla fall att ta bussen ensam hem. Inte så lätt för en autistisk liten kille men han både gläds och växer med framgången.
Jag brukar förklara det i idrottstermer.
När du kommer till en backe så tänk inte. Jag är kass i backar, detta går inte.
Utan tänk. Gött! En backe. Nu får dom andra det jobbigt.
Regnigt. Gött! Nu blir dom andra blöta och kalla.
Bussresan gick perfekt. Gladas var nog syster Hanna. Allt blir bättre om man tränar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar